tag:blogger.com,1999:blog-91432789697220261102024-03-13T20:41:36.312+01:00ICT and learningLena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.comBlogger15125tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-19241247060930329982016-12-11T20:03:00.000+01:002016-12-12T20:02:31.763+01:00<h4>
<span style="font-weight: normal;">The aim of this blogpost is to evaluate my participation in the cMooc Open networked Learning. The first thing that strikes me about the course is the absence of techno/instrumental bias. The course has included many tools and learning platforms - but they have all been pedagogically motivated and are aligned with the learning processes they are intended to promote. Which makes me realise even more what a common mistake/pitfall it otherwise normally is when e-learning is used in education.</span></h4>
<h4>
<span style="font-weight: normal;">Writing blogposts throughout the various steps of the course has been a good way to find space for reflection. The blogposts are still there and it is easy now to go back and follow my development through the course... And they can be useful in the future, in a much more live way than handwritten exam papers handed in and returned - for one thing it would not have been possible to give and recieve feedback among course participants the way we were encouraged to do...</span></h4>
<div>
<span style="font-weight: normal;"></span><br />
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: Tinos; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
</div>
<br />
<h4 style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: Tinos; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
<span style="font-weight: normal;"><i>How will aquired knowledge change my teaching and practise?</i></span></h4>
</div>
<h4>
Social learning</h4>
<h4>
<span style="font-weight: normal;">One of the strongest inspirations from the ONL-course will be the strenght of enabling and encouraging social learning: creating an interesting and stimulating environment where students/participants connect, communicate and share experience with one another. Many educational theories strongly emphasize learning as a social activity. I have worked for many years with group assessment in online environments, but I have not previously designed online environments for social learning in this clear and focused way. </span></h4>
<h4>
<span style="font-weight: normal;">I am also aware that the reason I managed to go through with the course was the encouragement from the facilitators and interaction and group strength which was formed with the other members of the PBL group. In other words: enabling space for connections and relationships in online courses must be the most effective way to counteract the otherwise common problem of low completion rates...</span></h4>
<h4>
<span style="font-weight: normal;">
The course was built up on a wide variety of learning activities, all very different and called for different types of approaches:</span></h4>
<h4>
<ul>
<li><span style="font-weight: normal;"> the webinars based on the classical webinar format with a number of presenters and a parallell chat-window conversation going on, providing the place with a sense of meeting with all the course participants in one place</span></li>
<li><span style="font-weight: normal;">setting up a blog and writing blogposts - perhaps the most individual activity</span></li>
<li><span style="font-weight: normal;">a google plus place for the PBL-group combined with emailing and google hangout for the group work</span></li>
</ul>
</h4>
<h4>
<span style="font-weight: normal;">In the beginning the many environments/learning spaces felt confusing, but over time I more and more got the "feel" of how the functionality in the different places worked, and which tool to use for wich purpose. Analysing the course, I see how the choice for the different environments are based on an idea of what type of learning activity is to take place there - as I mentioned in the beginning of this post, this will be the most valuable insight which I will bring with me, and I even feel very eager to start planning courses and be able to try this out for real.</span></h4>
Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-4972506371277524082016-12-09T18:36:00.002+01:002016-12-11T08:54:18.357+01:00Cooking up a course - topic 4I remember when I started to teach university courses about 12 years ago: I was basically thrown into full responsibility for several university courses, that included a huge amount of online activites.<br />
There was no teaching training. The senior teachers were busy themselves with other courses and tight deadlines. I was helped more by administrators with the formal requisites included in carrying out a university course. Other than that I was basically left to figure out how to do it on my own.<br />
- Dont get me wrong, it *was* challening but in a fun way: experimenting with ways to encourage the students to engage and learn for life and for real, not just memorize facts for assesment.<br />
<br />
Studying the Addie model I recognize many of the different stages and steps in planning courses, with all the various considerations and including the characteristics of the subject matter as well as the knowledge of the students. (jclarkgardner: 2011)<br />
<br />
After a couple of years and a number of courses, I got the opportunity to attend my first course on university education.<br />
There I met the theories of Biggs and Tang, and was introduced to the idea of student focus, (presented by Biggs and Tang as an alternative perspective to the opposing and common "blame-the-students"-approach or cases where all the limelight is directed on the teacher as the main performer... (Biggs and Tang: 2011)<br />
This changed my teaching altogether and I got to plan much more focused, and felt really helped by the model, concepts and theories of constructive alignment. It made assessment methods a natural part of the complete learning process in the courses. At the same time it naturally increased the students engagement and motivation as they found the creative assessment methods fun and relevant for their future careers.<br />
It also worked equally well regardless of instructional methods, whether the course was completely online, blended or entirely IRL, as the focus was directed towards students generating knowledge by doing, as suitable tools are chosen after learning objectives are clearly formulated.<br />
<br />
<br />
In analysing the design of the ONL course I begin to see many aspects of the 5 stage model by Salmon, with the different steps, with supporting and present facilitators that are natural parts of the discussions, and gradual establishing of social strucures that encourage socialisation and building of relationsships, which in its turn enabled more deeper learning processes to take place (Salmon: 2013)<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYOw_7_dlpXkEvDkur7uAHp60ud5wLO1WilmZulLOATRvOPDOdCS7ndpVG0dAZv8atus6X2vdq3SVbogQTLIxa0Bg6SO59JqdhwQdyGsjq7f9b93h6vX0gi98miAdx45nZg_MIaTLtcFY/s1600/podbild.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYOw_7_dlpXkEvDkur7uAHp60ud5wLO1WilmZulLOATRvOPDOdCS7ndpVG0dAZv8atus6X2vdq3SVbogQTLIxa0Bg6SO59JqdhwQdyGsjq7f9b93h6vX0gi98miAdx45nZg_MIaTLtcFY/s320/podbild.jpg" width="256" /></a>I think they are both useful, and could without problems be used as structuring help alongside the theories of constructive alignment and student centered perspective as explained by Biggs and Tang (Biggs and Tang: 2011)<br />
<br />
I also think, that the more blending is going on in education, the more models and theories like the above mentioned are worthwhile to use and get help by, as more platforms and learning environments increase the need for good structure and planning, to avoind confusing courses where students just get lost in tools and technique.<br />
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i>References</i></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Bates, T (2016). The 10 Fundamentals of Teaching Online for Faculty and Instructors.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Biggs, J. B. (2011). Teaching for quality learning at university: What the student does. McGraw-Hill Education (UK).</div>
<div>
<br /></div>
<div>
jclarkgardner (2011, June 11) ADDIE Model Instructional Strategies [Video file]. Retrieved from https://www.youtube.com/playlist?list=PL20E84CD77B301A20</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Salmon, G (2013) The Five Stage Model. Retrieved 2016 November 8 from http://www.gillysalmon.com/five-stage-model.html</div>
</div>
<div>
<br /></div>
Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0623 75 Hejde, Sverige57.4125525 18.34506550000003240.434225 -22.963528499999967 74.39088 59.653659500000032tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-3249167006184129172016-11-23T16:39:00.001+01:002016-11-23T17:50:01.021+01:00So much better together Halfway through the cMooc <a href="https://opennetworkedlearning.wordpress.com/2016/10/30/topic-3-learning-in-communities-networked-collaborative-learning/" target="_blank">Open networked learning</a>, the topic of the week has been collaborative learning, the learning potential in peer interaction and group based problem solving. The group I am part of feels more and more as a group, even though we haven't met IRL and we are spread across both the northern and southern hemisphere.<br />
<div>
<br /></div>
<div style="background-color: white; box-sizing: border-box; clear: both; color: #343537; font-family: RijksText, Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 1.2em; margin: 24px 0px 2px;">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGqToxMMe8FqyE8VrFAVxUBasUTDpIAw9ZhokJz8h2oT-MuZ0GL6cMJweFBIQGY26O-0b7vnPponEFDEWI0kp2FJzfZtKkoqBUhjVa8xKjwc326CeI_3aSRDYK_HzEq5nB7WcdqTskVos/s1600/Screenshot+2016-11-16+at+10.03.07.png" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="280" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGqToxMMe8FqyE8VrFAVxUBasUTDpIAw9ZhokJz8h2oT-MuZ0GL6cMJweFBIQGY26O-0b7vnPponEFDEWI0kp2FJzfZtKkoqBUhjVa8xKjwc326CeI_3aSRDYK_HzEq5nB7WcdqTskVos/s640/Screenshot+2016-11-16+at+10.03.07.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #343537; font-size: x-small;"><a href="https://www.rijksmuseum.nl/nl/rijksstudio/kunstenaars/jan-havicksz-steen/objecten#/SK-C-229,0" target="_blank">Het vrolijke huisgezin</a>, Jan Havicksz. Steen, 1668. Public domain. </span><span style="color: #343537; font-size: x-small;"><a href="https://www.rijksmuseum.nl/" target="_blank">Rijksmuseum Amsterdam</a> </span><br />
<span style="color: #343537; font-size: x-small;">Perhaps no organised learning going on, but the picture could symbolise the joy of togetherness.</span></td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br />
<br />
<br />
<br />
One question posted at the beginning of the week was: </div>
<div>
<span style="color: #444444; font-size: 18px;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><i style="background-color: #cccccc;">Is there a recipe for making collaborative work a fruitful experience?</i></span></span></div>
<div>
<br /></div>
<div>
In our group we began by using a shared google document for brainstorming ideas on collaborative learning. </div>
<div>
It became clear that everybody had experienced problems with group work previously. But at the same time there was a flow of constructive strategies on how to overcome the problems and successfully arrange for online groups to function and bring about learning experiences.<br />
So, yes, there are many different recipes to turn collaborative work into engaging, creative, challenging and fruitful learning experiences.<br />
<br />
In <i>the Theory and practise of online learning</i> Andersson discusses how to find appropriate theoretical frameworks for the development of online courses, as traditional learning theories where written prior to the internet and connected world, and therefore have not taken their potential for learning into account (2008).<br />
Anderson proposes that teachers search for a balance of both traditional learning theories, selectively combined with recent theories that are written taking the internet and its interconnecting possibilities into account.<br />
Two different directions when planning for online learning are mentioned: the community of learning model, where synchronous meetings and peer-to-peer and peer-teacher communication is emphasised, and the independent study model which more corresponds to supporting an individual learner by designing a course that provides well-structured content (Anderson: 2008)<br />
<br /></div>
<div>
Hopefully educators across the world are becoming more aware of the value of collaborative learning, and that it is worth the effort for the teacher to counteract common pitfalls in collaborative group tasks.<br />
I also think that the old traditional type of teaching and learning, where a single student reads and memorises facts in isolation, is much more of a matter of the head. At least for me, it seems to generate knowledge for my intellect only, whereas group learning engages the whole of me and the knowledge gained becomes a part of me, how I think and who I am much much more... (see J. Bruner, american developmental psychologist who emphasised the cultural importance of knowledge, and saw learning as taking part of cultural exchange in society, in for example Acts of mearning: 1990)</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<span style="background-color: #b6d7a8;"><br /></span></div>
<div>
<span style="color: #0c343d; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><b style="background-color: #b6d7a8;">References</b></span><br />
<span style="background-color: #b6d7a8; color: #0c343d; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><span style="font-size: 16px;">Anderson, T. (2008). Teaching in an online learning context. In </span><i style="box-sizing: border-box; font-size: 16px;">The theory and practice of online learning</i><span style="font-size: 16px;"> (pp. 343-395). Athabasca university press. </span></span><br />
<span style="background-color: #b6d7a8; color: #0c343d;">
</span>
<span style="background-color: #b6d7a8; color: #0c343d;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 16px;">Bruner, J, (1990) Acts of mearning</span><span style="background-color: rgba(249 , 249 , 249 , 0.2); font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">. </span><span style="background-color: white; font-family: "arial" , sans-serif;">Harvard University Press</span></span></div>
<div>
<br /></div>
Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com4Visby, Sverige57.6348 18.29484000000002257.566784999999996 18.13347850000002 57.702815 18.456201500000024tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-28246456416641277962016-11-06T10:29:00.001+01:002016-11-25T10:40:57.767+01:00Proud to share - topic2Recently I visited a swedish town I had never been to before.<br />
As the town was new to me I took a taxi from the train station to the destination.<br />
I was not in a mood for small talk, focusing on the meeting ahead, but the cab driver was nice and chatty, so I asked him something about what the town was like to live in...<br />
To my surprise he turned off the meter and took an extra tour, showing me some beautiful places, and told me all the benefits of his town. Originally of middle eastern descent, he had lived here with his family for 17 years and vividly described what a nice town it had been for his children to grow up in. He also cruised by an old, fairy tale like castle, explaining with pride that he and his wife had had their wedding photographs taken there 10 years ago.<br />
Vehemently refusing to be tipped, he dropped me off with exact directions to make sure I did not get lost, (and recommendations of where to get the best hot dog in town after the meeting)...<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiztZYfcd3BN0cocWncQN3p9E6jUfFz1zzmgplmAIbmx5a52rP5eo_BnfsZTFk39jXJNGLe99ZKrioI6fzfUem37oecjDxJYemWkYoeJTkt4uP0W4tw7P-6njO7uqHmY0ETO25d5V0irRQ/s1600/Teleborgs_slott%252C_V%25C3%25A4xj%25C3%25B6%252C_2015c.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiztZYfcd3BN0cocWncQN3p9E6jUfFz1zzmgplmAIbmx5a52rP5eo_BnfsZTFk39jXJNGLe99ZKrioI6fzfUem37oecjDxJYemWkYoeJTkt4uP0W4tw7P-6njO7uqHmY0ETO25d5V0irRQ/s400/Teleborgs_slott%252C_V%25C3%25A4xj%25C3%25B6%252C_2015c.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Teleborgs_slott,_V%C3%A4xj%C3%B6,_2015c.jpg" target="_blank">teleborgs_slott_växjö_2015c</a> <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/User:Bysmon" target="_blank">by: Bysmon</a> <a href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.en" target="_blank">CC BY-SA-4.0</a></td></tr>
</tbody></table>
This experience was at the back of my mind during the week, taking part of my groups PBL-work on topic 2 in the Open networked learning course.<br />
In the PBL-group we discussed advantages and limitations and negative aspects of openness and sharing, analysing possibilities and strategies, getting familiar with online resources and the knowledge on how to use them presented in the course.<br />
At the PBL-groups' hangout meeting the idea was put forward to turn ourselves into experiments:<br />
that each one of us could try out something of using or sharing open educational resources in our own teaching or research and reflect upon the experience.<br />
It was a good idea and even fun to try something practically.<br />
I think we were all struck by the enormous amount of material which is available online under the creative commons license or the public domain. Initially it made me feel overwhelmed and a bit lost.<br />
Using strategies for narrowing down searches, and getting the "feel" of the type of content on different OER portals made it more manageable.<br />
In the ONL course we have been given interesting good presentations and links to material about openness and sharing. It really helped me get going and know where to look and what to do. But the "experiment" made it so clear what a different experience it is to try out something in practise, while keeping up a dialogue with the others in the group, compared to reading accounts of others experiences and knowledge.<br />
<br />
Apart from all the good rational benefits of OER, it has been fun to have tried contributing in a small way. It feels good to offer my material to others, rather than to keep it isolated in my own little teaching bubble. It makes me feel proud that resources created for teaching at the small campus and tiny island where I live, could also be useful for another teacher, in another part of the world, perhaps using the material as a starting point to build something new.<br />
Weller highlights the altruistic element of OERs in his discussion of the development of openness in education from the emergence of learning objects, OERS and MOOCS. He concludes that while the development of open educational resources is rooted from a striving to improve education worldwide, as OER is growing and becoming widespread it is also being noticed by commercial interests whose use and adaptations could undermine the original altruistic orientation (Weller: 2014)<br />
But maybe there is hope that the striving to share just for the sake of helping one another will live on in the OER-sphere, like the taxi driver who switched off his meter to drive an extra round, wanting to share and to show somebody else something he was proud of.<br />
<span id="goog_676216048"></span><span id="goog_676216049"></span><br />
<br />
References<br />
<span style="color: #444444;"><a href="http://dx.doi.org/10.5334/bam" target="_blank"><span style="background-color: white; font-family: "lato" , sans-serif; font-size: 18px;">Weller, M. (2014). </span><span style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: "lato" , sans-serif; font-size: 18px; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><i style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; text-decoration: none; transition: all 0.2s ease-in-out; vertical-align: baseline;">Battle for Open: How openness won and why it doesn’t feel like victory</i><span style="font-family: inherit;"><span style="border-color: initial; border-image: initial; border-style: initial; box-sizing: border-box; outline-color: initial; outline-style: initial; transition: all 0.2s ease-in-out;">.</span></span></span></span><span style="background-color: white; font-family: "lato" , sans-serif; font-size: 18px;"> London: Ubiquity Press.</span></a></span>Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com2Växjö, Sverige56.8790044 14.80585220000000456.7402229 14.483128700000004 57.0177859 15.128575700000004tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-65168514783698668792016-11-02T18:14:00.003+01:002016-11-04T02:24:02.055+01:00Demonstration of creative commons<i>This blogpost was created live to demonstrate how to use creative commons licensed images, during a presentation at the Swedish Customs HR-department in Stockholm:</i><br />
<br />
The participants asked very good and interesting questions, like:<br />
<br />
<ul>
<li>How do you credit an image that you use as part of a video clip?</li>
<ul>
<li><i>(I would include information about images in the after text)</i></li>
</ul>
<li>What about images in powerpoint presentations, that are only presented to students during a lecture, and not published online?</li>
<ul>
<li><i>In presentations for students it is equally relevant to make clear the source of the images I have used, preferrably by adding the photographers name clear and visibly at the bottom of the image. </i></li>
</ul>
</ul>
<br />
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
---------------------------------</div>
<br />
<i>The demonstration: </i><br />
Jag börjar med att söka och hitta en bild på nätet som jag vill använda, som också har en creative commons licens:<br />
<div>
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3Yebi0u5uT4QB2cvqX6g3qHmhRLVLIOlX8JKEkWjkjs_ac8WuNFUL-8-zjP2EswRmm-m8DS1ozxh1eKVUhyphenhyphenSAvM3ncT6tlqrNsZZwajVgjxrAr1zP8iFCt-WRH05CHfOgpesUJuEqMsQ/s1600/feelings.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="325" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3Yebi0u5uT4QB2cvqX6g3qHmhRLVLIOlX8JKEkWjkjs_ac8WuNFUL-8-zjP2EswRmm-m8DS1ozxh1eKVUhyphenhyphenSAvM3ncT6tlqrNsZZwajVgjxrAr1zP8iFCt-WRH05CHfOgpesUJuEqMsQ/s400/feelings.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: black;">feelings by </span><a href="http://lenatembe.blogspot.com/" target="_blank"><span style="color: black;">Lena Tembe</span></a><span style="color: black;"> </span><a href="https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/se/" target="_blank"><span style="color: black;">CC BY-NC</span></a> </td></tr>
</tbody></table>
<br />
To use a creative commons licensed image, you need to add the following metadata, preferrably directly under the image.<br />
<ol>
<li>The title of the image + a direct link to the original place on the web, where you found it.</li>
<li>The name of the creator, in some cases the username, + a link to the website of the creator</li>
<li>Add the type of creative commons license of the image + a link to the creativecommons website where the conditions of this particular license is explained. </li>
</ol>
<div>
(Thanks for clearing that out to me, Kristina Alexandersson at <a href="https://www.webbstjarnan.se/">https://www.webbstjarnan.se/</a>, <a href="https://youtu.be/T7ZjudT7u_M" target="_blank">in this "how-to"-youtube movie</a>)</div>
<br />
För att dela en creative commons licensierad bild, ange följande metadata, nära helst direkt under bilden:<br />
<ol>
<li>Bildens titel + direktlänk till bildens original (där du hittade den på nätet)</li>
<li>Upphovsmannens namn, *eller* användarnamn + länk till hens webplats/bloggplats etc</li>
<li>Den creative commons licens bilden har + länk till förklaringssida om just den licensen</li>
</ol>
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOYSQGm-qEVqmzB98oYsCBZot_xxCII9clDP2AvUOE5aHgvKz9CmcP0vwTVIkNe5-BO-C5v7I0kKNaY6AqWVdRB_wFPLatt2vGE3WBoDwkcmE-har7r7JhdbarrHv3UKfZcRuYXgNVGb4/s1600/Women_holding_parts_of_the_first_four_Army_computers.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="315" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOYSQGm-qEVqmzB98oYsCBZot_xxCII9clDP2AvUOE5aHgvKz9CmcP0vwTVIkNe5-BO-C5v7I0kKNaY6AqWVdRB_wFPLatt2vGE3WBoDwkcmE-har7r7JhdbarrHv3UKfZcRuYXgNVGb4/s400/Women_holding_parts_of_the_first_four_Army_computers.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><h1 class="firstHeading" id="firstHeading" lang="en" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: none; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; border-bottom: 1px solid rgb(170, 170, 170); font-family: "Linux Libertine", Georgia, Times, serif; font-weight: normal; line-height: 1.3; margin: 0px 0px 0.25em; overflow: visible; padding: 0px; text-align: start;">
<span style="font-size: small;"><i><a href="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/24/Women_holding_parts_of_the_first_four_Army_computers.jpg" target="_blank">Women holding parts of the first four Army computers</a></i></span></h1>
<span style="font-size: small;"><i> <a href="https://creativecommons.org/share-your-work/public-domain/pdm/" target="_blank">Public domain</a></i></span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
The image above is not under copyright = all rights reserved,<br />
nor does it fall under creative commons = some rights reserved.<br />
Instead it falls under the public domain.<br />
<br />
<br />
<br />Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-88873263120752004182016-10-24T10:53:00.001+02:002016-11-04T02:04:10.685+01:00CAKES - NO WIFI!The course has now been going on for some time, and I have observed how openness and fluidity can be disctracting:<br />
I wake up in the morning to check out what is on the agenda in the ONL -blog, but hours later I find myself having started off at the blog, discover and follow an interesting link someone posted, which in its turn links me to something new and interesting which I have been dying to read about for a long time...<br />
<br />
So to write this blog post I have taken refuge to an old fashioned swedish konditori (more like a patisserie/tearoom than a coffe shop) WHERE THEY HAVE CAKE BUT NO WIFI!!!<br />
Without wifi I am left alone for sometime with just the laptop offline and my thoughts, and time alone to put some more depth and focus into reading and writing....<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNYHMZrw6D28_tJEUoCx4CvQIuS3t7DpX3AoGOUEUCbpQqVKQup25WOsaMBe0TpbJ84voxdVCtlAB8HsW4ZHtvrLX2buvjJIyefqIs7Z2KZhsGrjEd9Hikpoz9NA9QAnf0rXvb3eMbDXM/s1600/norrgatt3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNYHMZrw6D28_tJEUoCx4CvQIuS3t7DpX3AoGOUEUCbpQqVKQup25WOsaMBe0TpbJ84voxdVCtlAB8HsW4ZHtvrLX2buvjJIyefqIs7Z2KZhsGrjEd9Hikpoz9NA9QAnf0rXvb3eMbDXM/s640/norrgatt3.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div style="font-size: 12.8px;">
<span style="font-size: 12.8px;">No wifi. But </span><span style="font-size: 12.8px;">an original jukebox from the fifties. </span></div>
<div style="font-size: 12.8px;">
<span style="font-size: x-small;"><i style="text-align: start;">by Lena Tembe.</i><span style="text-align: start;"> </span><span style="background-color: white; color: #464646; font-family: "source sans pro" , sans-serif; font-weight: 700;"><a href="https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/" target="_blank">CC BY-NC</a></span></span></div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<h3>
Hierarchical or content related course structure?</h3>
I also realise how much my previous experience of online courses influence my expectations of a course structure and how the course information is layed out.<br />
Its like there is an internal mental course structure, that I search for when entering a new course.<br />
Course-sites in LMS:s are usually much more hierarchically structured. There is usually only one online course place, where the navigation relies heavily on a menu to the left of the interface. Usually the content is divided into one folder for administrative stuff, one folder for literature and resources,one with examination material and also a link to a discussion forum.<br />
<br />
The ONL course does not follow this structure. Course information and functions are spread among several different platforms. This has created a sense of confusion, and also a considerable time spent looking around for information and upcoming tasks. The great advantage of this approach however, is that each tool used is much more adequate and fitting to the needs of each task and activity to be performed there.<br />
<br />
It seems that the strategy when building a course in an LMS is more about squeezing the content into a predominant structure, while the ONL course is more about selecting and adjusting tools and course structure from the characteristics of the content and the needs of the intended learning activities...<br />
<br />
<div>
<br /></div>
Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com1Broväg 1, 621 41 Visby, Sverige57.64487849999999 18.3062754999999757.576854499999989 18.144913999999968 57.712902499999991 18.467636999999971tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-70160698635500302932016-09-28T10:30:00.003+02:002016-09-28T11:27:33.885+02:00Taking part of ONLHello, here is my blogspace which I will use in the ONL course...<br />
My first time to study in a MOOC :-D<br />
<br />
(I have used it occasionally over the years so there are also a few posts on various ICT topics in swedish)<br />
<br />
Yay! I am back to studies after years of putting other people into learning situations...<br />
Already one year ago I made an attempt at this course but had to postpone because of too much work at the time...<br />
Now I have more free time and look forward to meeting knew knowledge, new ways of communicating and meeting many interesting people!<br />
I work with educational technology and have worked on a project at Uppsala university Campus Gotland. I have worked a lot with many different LMS:es (learning management systems) but look forward to exploring the different approach in this course with a combination of many online learning environments...<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3Yebi0u5uT4QB2cvqX6g3qHmhRLVLIOlX8JKEkWjkjs_ac8WuNFUL-8-zjP2EswRmm-m8DS1ozxh1eKVUhyphenhyphenSAvM3ncT6tlqrNsZZwajVgjxrAr1zP8iFCt-WRH05CHfOgpesUJuEqMsQ/s1600/feelings.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3Yebi0u5uT4QB2cvqX6g3qHmhRLVLIOlX8JKEkWjkjs_ac8WuNFUL-8-zjP2EswRmm-m8DS1ozxh1eKVUhyphenhyphenSAvM3ncT6tlqrNsZZwajVgjxrAr1zP8iFCt-WRH05CHfOgpesUJuEqMsQ/s320/feelings.png" width="320" /></a></div>
<br />Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-51197786834937456142014-12-08T13:01:00.001+01:002016-10-24T10:41:06.482+02:00Erikas history podcastOne open educational resource I can recommend is the podcast "ErikashistoryofSweden", which is produced by a colleague at Uppsala university.<br />
Erika Sandström is a senior lecturer in history at Campus Gotland. She initiated and produced the podcast during the years 2015 -2016.<br />
The need for the podcast arose as Erika experienced how beginning students of history more and more often seemed to lack the basic foundational knowledge on swedish history that has traditionally been expected of them. This basic knowledge is at the same time more or less a prerequisite for managing the basic courses in academical history at Uppsala university. <br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijfTjA7uDZYYWtJyDwvYCZ68sCoXnEkuc1XFDMMdvaVZ1YzIWQDze2lTn_gFktfsHPlW8ZAcM3bSaA2YrWkNJvh6V0cQ2Th8oLsrBJbWdPCTBFcBfUgtBB7zsKIt8yxpBHs89ZvbbWiAw/s1600/erikasblog.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijfTjA7uDZYYWtJyDwvYCZ68sCoXnEkuc1XFDMMdvaVZ1YzIWQDze2lTn_gFktfsHPlW8ZAcM3bSaA2YrWkNJvh6V0cQ2Th8oLsrBJbWdPCTBFcBfUgtBB7zsKIt8yxpBHs89ZvbbWiAw/s1600/erikasblog.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
The podcast provides an optional means of preparation for the history students before they begin studying the basic course "History A". At the same time it also serves as an easily accessible resource for anyone with an interest in swedish history.<br />
The podcast medium seems to be well suited for the subject matter of history. Teaching history often relies on chronological verbal information. Her blog provides a place for additional images when needed.<br />
The podcast consists of about 15 to 20 minute long episodes that start in the viking ages and move chronologically towards the present.<br />
<br />
The podcast episodes are each published alongside a blogpost at <a href="http://erikashistoryofsweden.blogspot.se/">http://erikashistoryofsweden.blogspot.se/</a><br />
The podcast episodes are available for direct listening at<br />
<a href="http://erikashistoryofsweden.podomatic.com/">http://erikashistoryofsweden.podomatic.com/</a><br />
or can be reached through itunes by searching for erikashistoryofsweden as one word.Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-84107613656218388672013-12-04T09:09:00.000+01:002016-09-27T13:08:19.675+02:00Känslor och IKT<h2 style="font-family: UICTFontTextStyleBody;">
</h2>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div>
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiE_3aYfBfcppYP1uzOy9zbtye_fqNaQh3vt-1aMinvHYa8lihfqv17OcCHUpb2MhdMx8vY3THswuhH78H1yFrB5vmkWE5y8EuDNnwALLtVg_-lQl3TRS1bIV-7cBhodFgRaand55p4_dU/s1600/error.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="256" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiE_3aYfBfcppYP1uzOy9zbtye_fqNaQh3vt-1aMinvHYa8lihfqv17OcCHUpb2MhdMx8vY3THswuhH78H1yFrB5vmkWE5y8EuDNnwALLtVg_-lQl3TRS1bIV-7cBhodFgRaand55p4_dU/s1600/error.png" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;"><span style="color: #444444;"><span style="font-size: small;">Det
senaste året har
möten med lärare och elever i olika situationer fått mig att fundera
över vilka starka känslor digital teknik som datorer och smarta
telefoner kan väcka. Rädsla, oro, ilska och frustration kanske man först tänker på, men också positiva känslor som glädje och
stolthet . </span></span></span><br />
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;"><span style="color: #444444;"><br /></span></span>
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;"><span style="color: #444444;">Allt vi gör väcker i och för sig känslor. Men något som ändå slår mig är hur lite vi är medvetna om hur mycket känslor som hänger ihop med nätanvändande och digitala redskap. Och att känslo-aspekten inte har något utrymme i diskussioner om IT-användning. Samtidigt kan känslorna vara så starka och påverkar eller till och med styr vårt användande av interaktionsteknik. </span></span><br />
<span style="color: #444444; font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;"><span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;">Ett exempel är oron hos läraren som legat sömnlös flera ti</span>mmar på natten - osäker på om en uppgift som lagts ut till elever kommer att fungera. </span><br />
<span style="color: #444444; font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;">Ett annat mer positivt exempel kan vara entusiasmen som väcks hos någon som upptäcker en ny funktion i ett digitalt verktyg - något som förenklar arbetet och frigör tid till utveckling och reflektion. Eller stoltheten hos läraren som låtit sina elever prova ett nytt digitalt redskap i undervisning, och får möjlighet att visa upp det positiva utfallet för intresserade åhörare. </span><br />
<span style="color: #444444; font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;">Men tyvärr tror jag att mycket, - VÄLDIGT mycket - av användningen av digitala verktyg i utbildning och i arbetslivet i allmänhet präglas av negativa känslor - stress, frustration, osäkerhet, rädsla, känsla av brist på kontroll och att vara styrd. </span><br />
<span style="color: #444444; font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="color: #444444; font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;">Samtidigt verkar vi som sagt inte så medvetna om att digital teknik väcker känslor.</span><br />
<span style="color: #444444; font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;">Kanske för att känslorna uppkommer när vi är mitt uppe i utförandet av något - när själva uppgiften har vårt fokus. Och kanske är det så att IT-användning inom yrkeslivet är förknippat med utövandet av en yrkesroll - och i min yrkesroll strävar jag mer efter att vara handlingsmässig och korrekt. Dessutom kanske digital informationsteknik rent samhälleligt placeras in i ett tekniskt, naturvetenskapligt fack, som upplevs som fjärran från det personliga subjektiva.</span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSQ6fK4xKyOylTGqC20k0ev56sycbyhfQ5Y_vXOxvOFCCbia0GXr0WPNVlQuiq5W8bc0au9_czuC0hNObVUsSt-AcQsdebwOkOMJcTCne12aj52ai5lfShyfN-qmaX3-o6J48YzdOvyWs/s1600/feelings.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="326" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSQ6fK4xKyOylTGqC20k0ev56sycbyhfQ5Y_vXOxvOFCCbia0GXr0WPNVlQuiq5W8bc0au9_czuC0hNObVUsSt-AcQsdebwOkOMJcTCne12aj52ai5lfShyfN-qmaX3-o6J48YzdOvyWs/s1600/feelings.png" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif; font-size: x-small;"><br /></span>
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;">Men tänk om man började skriva kravspecifikationer för nya IT-system utifrån känslor? - vi vill ha IT-system som får oss att känna oss trygga, smarta och glada! Skulle det leda till ett friskare arbetsklimat? Och att vi fick mer roligt i undervisning/arbetet?</span><br />
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;">Det här ett ämne jag inte kan låta bli att fundera mer över. Och på köpet upptäcka mer och mer vilket brett och djupt spektrum av känslor interaktionsteknik har potential att väcka hos oss...</span><br />
<i><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;">Förutom möten med lärare & elever är jag också inspirerad av McCarthy/Wrights förslag om ett upplevelsebaserat perspektiv på datorinteraktion i <a href="http://inventingself.commons.gc.cuny.edu/files/2013/07/2004_MIT_TechnologyAsExperience-2.pdf" target="_blank">Technology as experience </a> i</span></i><br />
<i><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;">McCarthy & Wright (2004) Technology as experience. Massachussets insitute of technology</span></i><br />
<br />Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-43540940363016330042013-11-01T07:33:00.001+01:002014-03-16T12:56:09.048+01:00Perspektiv på nätbaserat lärande <br />
Min utgångspunkt för nätbaserat lärande låter kanske pessimistisk: jag tror det är viktigt att börja med att vara medveten om dess begränsningar. Men inte på grund av att jag inte tror på lärande online och digitala verktyg - utan för att skapa så bra förutsättningar som möljligt.<br />
<br />
Under det senaste århundradet har olika forskare uppmärksammat faktorer som stärker lärande. Vetenskapsmän som Piaget, Dewey, och Vygotskij visade redan i början av förra seklet att mänskligt lärande utgår från nyfikenhet, och underlättas av att vi får möjlighet att ställa frågor eller diskutera med andra. Vidare verkar vi ha lättare att lära saker vi kan relatera till praktiskt och i vår vardag, än främmande, abstrakta företeelser som vi bara läser om i andra hand (se tex Piaget: ”The childs conception of the world”, Deweys: “Demokrati och utveckling” eller Vygotskijs ”Fantasi och kreativitet”).<br />
<br />
Vid lärande i nätbaserade miljöer uppstår speciella förutsättningar bildade av teknikens egenskaper. I sämsta fall är tekniken begränsande, och tvingar människan till onaturliga handlingsmönster utifrån hur den är utformad.<br />
<br />
I bästa fall är den tekniska miljön utformad utifrån de kunskaper om lärande som nämndes ovan, om hur människor kommunicerar, interagerar och strävar efter mening. En sådan miljö är byggd för att i så stor grad som möjligt uppmuntra till interaktion människor emellan, gärna genom att erbjuda flera olika kommunikationskanaler som chatt, epost, röst eller videosamtal.<br />
<br />
Vidare utnyttjar en bra nätbaserad lärmiljö den digitala teknikens fördelar, tex genom att utnyttja datorteknikens förmåga att kombinera flera olika medieformer: text, bild, animation och video, för att skapa multimedialt och levande innehåll som talar till flera av de mänskliga sinnena.<br />
<br />
<br />
Referenser<br />
<br />
Dewey, John (1999), Demokrati och utbildning. Daidalos<br />
<br />
Piaget, Jean (2007) The childs conception of the world. Rowman & Littlefield<br />
<br />
Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet. Daidalos<br />
<br />Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-75501391235738726562012-12-06T17:29:00.001+01:002012-12-06T17:46:01.611+01:00Varför 1-1Idag talas det mycket om 1-1 satsningar i skolan, där 1-1 som de flesta känner till innebär att varje elev
tilldelas en egen dator.<br />
Första gången jag hörde talas om fenomenet var runt 2006, när någon berättade om Nicholas Negropontes project "One laptop per child" <a href="http://one.laptop.org/">http://one.laptop.org/</a>. Projektet utgick från det orättvisa i att barn som växer upp utanför de rika industriländerna med sämre tillgång till digital kommunikationsteknik hamnar utanför den digitala utvecklingen och de fördelar som IT medför för lärande. <br />
För att ge barn i u-världen samma chans konstruerade då One laptop per child-projektet en ny sorts bärbar dator. Kravet var att den inte skulle kosta mer än 100 dollar. Den utformades även för att kunna tåla ett skolbarns vardag, och för att kunna nätverka med andra datorer även om internetuppkoppling saknas. Anpassad till "mindre rika" länders förhållanden med andra ord. Idag är projektet spritt till 2 miljoner barn.<br />
Intressant är att kunskapsfilosofin i projektet har rötter till den kände pedagogen Jean Piaget. Man utgår från Seymour Paperts begrepp <i>constructionism, </i>se Paperts egen definition på <a href="http://www.papert.org/">www.papert.org</a>. Begreppet constructionism utvecklade Papert under forskning om barn, datorer och lärande på<a href="http://web.mit.edu/facts/mission.html" target="_blank"> MIT (Massachusets institute of Technology)</a> men han var även påverkad/inspirerad av sitt arbete med Piaget i yngre år och dennes syn på hur barn utvecklar kunskap i interaktion med omvärlden. <br />
<br />
Med det i åtanke: - visst är det bra med 1-1 lösningar. <br />
Samtidigt tror jag inte det är 1-1 allena som leder till digital utveckling. Klassrumsuppsättningar av bärbara datorer kan användas på lektioner utifrån tydligt syfte. Eller varför inte elevernas egna smartphones som numera är utrustade med kamera och film-funktioner. En lärare berättade hur hennes elever själva tog initiativ till att göra en inlämningsuppgift i form av nyhetssändningar. De filmade med hjälp av smartphones och hjälpte varandra med tekniken. Med stor entusiasm.<br />
Jag tror -
utan att i och för sig ha någon referens att hänvisa till - att
motivation bland lärare och bra planering är snäppet viktigare än
formen för IT-åtkomst - om det är 1-1 eller något annat.<br />
Och en 1-1 satsning utan organisatoriska förutsättningar bidrar förmodligen till stress och rörighet. Kanske även minskat förtroende bland elever för skolans förmåga att hantera den digitala utvecklingen. Samtidigt är det också viktigt att ge alla elever samma förutsättningar. Alla barn har inte likvärdig tillgång till internet idag. Inte i världen och inte i Sverige. <br />
Slutkläm: en 1-1 lösning är inte så mycket värd utan tanke, reflektion och syfte bakom sig.<br />
"Vad ska vi egentligen ha de här grejerna till" - frågor är fortfarande viktiga...Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-59945196350782397102012-09-23T14:19:00.000+02:002012-12-06T15:45:25.316+01:00Fyrkantiga ögon<span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana","sans-serif";"> Visst verkar som om många som arbetar mycket digitalt ägnar sig åt<br />något riktigt fysiskt på fritiden? Snowboard, yoga, maraton eller budo<br />tex. Är det de digitala rummens enahanda stimulering av<br />synsinne och fingermotorik som gör att man törstar efter häftiga upplevelser för hela kroppen?<br />2005 - 2007 höll jag kurser i perception och digitala miljöer, där studenter intervjuade barn om hur de ser på datorer. Flera barn i 3 -5 års åldern trodde då att man får fyrkantiga ögon av att spela mycket datorspel…<br />Var det något de snappat upp från TV eller radio?<br />Eller varnats av vuxna som oroat sig över stillasittandet framför en skärm?<br /><br />Ett argument mot datoranvändning hos barn som då och då poppar upp, är<br />just att det leder till stillasittande inne, medan barn behöver vara utomhus för att leka och rasa. Men är lösningen då att hindra barn att nyttja datorer? Även bokläsning är ju en stillasittande inomhusaktivitet. </span></span><br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana","sans-serif";">Och även vuxna, ungdomar och äldre kan ”fastna” framför skärmen i fängslande fascination över den digitala världen.<br />Jag har inget enkelt svar, mer än frågor. Kanske är vi, individuellt<br />såväl som samhälleligt i en process att söka fungerande strategier som<br />låter barn få ta del av IT:s fördelar, men också får utlopp för rörelse och frisk luft.</span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZjfCyxDkZELQHiRCLORlgMXTxsJ3Md0Z9L426nbctHD3OnUx6Wvr6M8yVdIJReXihu8nRn_jb536animqB6Apv7NlDAIc1sbY6MwrDF18o5ikW_MJL5r-C-F8zmAw-X8f8mVq-J7AiHQ/s1600/p.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZjfCyxDkZELQHiRCLORlgMXTxsJ3Md0Z9L426nbctHD3OnUx6Wvr6M8yVdIJReXihu8nRn_jb536animqB6Apv7NlDAIc1sbY6MwrDF18o5ikW_MJL5r-C-F8zmAw-X8f8mVq-J7AiHQ/s320/p.jpg" width="146" /></a></div>
<br />
<br />
<span style="font-family: Verdana,sans-serif;"><span style="font-size: small;">Minns du Pingo, kompisen till barnböckernas Rasmus Nalle? <br />När Rasmus och Pingo stötte på ett klurigt problem, gjorde <span style="font-size: small;">Pingo </span>kullerbyttor<span style="font-size: small;"> </span>för att tänka bättre. <br /><span style="font-size: small;">Och</span> kom såklart fram till något fiffigt.<br /><span style="font-size: small;">I <span style="font-size: small;">ljuset av dagens uppkopplade möjligheter framstår Pingos strategi som riktigt aktuell</span></span>: att ta en paus och göra något fysiskt och motoriskt emellanåt - fram för kullerbyttor! </span></span><br />
<span style="font-family: Verdana,sans-serif;"><span style="font-size: small;">Det behöver nog inte handla om antingen – eller, utan en bra balans. Och det väl är aktuellt för alla IT användare oavsett åldrar.<br />Men för att knyta ihop det hela förstår barn säkert tydliga argument bättre istället för outtalad oro och hot om fyrkantiga ögon.<br /><br /> </span><span style="font-size: small;"><br /></span></span><br />
<table border="0" cellpadding="0" cellspacing="0" style="width: 100%px;" summary=""><tbody>
<tr><td><br /></td><td width="10"><img alt="" border="0" height="1" src="https://dis.dsv.su.se/Icons/0" width="10" /></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="3"><img alt="" border="0" height="10" src="https://dis.dsv.su.se/Icons/0" width="1" /></td>
</tr>
</tbody></table>
<br />Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-74542049992075274872012-09-10T20:08:00.002+02:002016-09-27T08:09:03.766+02:00Vilse i app-djungeln?Under de senaste månaderna har jag medverkat på en skola i färd med att införa 1 dator per elev. Och blivit snurrig av att försöka skapa en överblick
över digitala lärverktyg. <br />
Det myllrar ju av fiffiga appar för datorer, smartphones och
läsplattor som stödjer lärande. <br />
Samtidigt är de svenska läromedelsförlagen i full färd med att lansera och marknadsföra digitala lärormedel. Vissa ber nästan om ursäkt för att de inte hunnit göra mer, men lovar att det kommer så fort som möjligt. <br />
Exempel på frågor som ofta ställs av lärarna är:<br />
"-Är det förlagen som kan hjälpa oss införa IT i undervisningen?<br />
- I såna fall, vilket av dem och vilket läromedel ska man
välja?<br />
- Hur vet man vilket som är bra?"<br />
Förutom själva programmen kan man också diskutera val av plattform:<br />
- Är det läsplattor som iPad som är svaret?<br />
- I vad mån kan man utnyttja elevernas mobiltelefoner med alltmer mediala funktioner?<br />
- Eller är det en 1-1 lösning som är svaret? - Vilket är bäst i såna fall, Mac eller PC? <br />
<br />
Möjligheterna att använda IT i utbildning har verkligen utvecklats sedan åttiotalet. Då var det datorsalar med burkar på rad, på nittitalet CD ROM skivor, multimedia och elearning, på tjugohundratalet bredband och internet. Just nu är det 1-1-lösning, moln och appar.<br />
<br />
I den lilla researchstudie jag gjorde hittade jag mycket material av bra kvalitet, men också en stor mängd som marknadsförs hårt som revolutionerande, men som inte egentligen innebar någon förbättring. Bara en överföring av något till digitala kläder men utan att egentligen tillföra något. Visst är digitala prylar bra på mycket, men inte allt.<a href="http://msad75summertechnologyinstitute.wordpress.com/beyond-substitution/" target="_blank"> Ruben Puenteduras SAMR modell </a>över olika nivåer av IT-integration är bra hjälp för att tydliggöra på vilken nivå man rör sig. <br />
<br />
Fast på ett sätt kanske myllret av möjligheter är en fördel, om det leder oss till eftertanke och reflektion.<br />
En uppgift som skolan verkligen borde vara i en god position att tillhandahålla, är ett grundtänk gentemot IT, gärna med kritisk vinkel, som håller och är aktuellt oavsett vilka trender och tekniker som är inne för året. Ett grundtänk som fokuserar på de mänskliga och kognitiva aspekterna av IT användning. Och som innebär att frågor om vad vi egentligen ska ha den digitala tekniken till hålls levande.<br />
För även om tekniken ständigt förändras och utvecklas så är nog våra grundläggande kognitiva förmågor, hur vi lär, utvecklas och drömmer i stort hållbara genom IT-utvecklingens faser. Och det är ju tänkande och lärande det handlar om. Oavsett om det är kottar, appar, läsplattor eller smartphones som är i ropet för dagen...<br />
<br />
<br />
<br />Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-38326696471123549222012-02-02T21:10:00.001+01:002012-03-27T17:48:10.139+02:00Open source - gratis och demokratisktVad är open source?<br />
Rent konkret står det för "öppen källkod" - programvara vars kod är öppen och åtkomlig, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Open_source">se tex svenska wikipedia</a>.<br />
Bakom själva begreppet ryms tillsammans med "fri programvara" en hel teknikfilosofi - tanken att den digitala teknikens verktyg i form av program ska kunna vara öppen, gratis och till för alla. Idag domineras världens datoranvändning av gigantiska programvaruföretag. Känner man inte till alternativen till deras stora etablerade program, så är man tvungen att anpassa sitt digitala liv utifrån hur de är utformade. Med andra ord kan man säga att programvaru-företagen utformar villkoren för hur våra digitala miljöer ser ut. Det kanske inte känns som något väldigt stort, men många av oss tillbringar mer och mer av våra liv i dessa digitala miljöer - både under fritid, studier och på arbetet. <br />
I denna filosofis anda skapas världen över program som täcker de flesta av människors digitala behov. Koden bakom programmen är tillgänglig för alla, så att andra med teknikkunskaper kan gå in och bygga vidare, och utveckla open source-programmet. Program som bygger på open source är ofta gratis, för alla. Det finns open source program som täcker de vanligare användningsområden, som ordbehandling, kalkyler, webverktyg och musikspelarprogram.<br />
Mer kunskap om open source är högaktuellt idag. Både filosofin bakom och kunskap om vilka praktiska möjligheter det erbjuder. Det finns även en demokratiaspekt - open source programmen är gratis och gör att även skolor eller människor utan resurser kan skaffa de digitala verktyg man behöver. De erbjuder alternativ till de kommersiella programmen. Det innebär även kunskapen om att digitala funktioner är generella, och inte knutna till ett visst känt program.Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9143278969722026110.post-38940255034147302092012-02-01T19:24:00.001+01:002012-09-11T15:42:28.456+02:00Hur förhålla sig till barns spelande och chattande?De flesta barn och unga idag använder IT som en självklar del i vardagen; de chattar, surfar och spelar. <br />
Hur ska vi vuxna förhålla oss till det?<br />
Vi tycker inte om att de sitter inne för länge vid datorn. Vi oroar oss över vilka personer de kan tänkas träffa på chattar. Men bör vi göra något åt det, och i så fall vad?<br />
Vi kan tycka mycket om ungas IT-användning, men oavsett vad vi tycker, så är datorer och mobiltelefoner idag givna delar i samhället. Att förbjuda unga tillgång till IT är inte att förbereda dem inför framtiden. Inte idag, och definitivt inte i framtiden då samhället kommer förvänta sig IT-kunnighet som en självklar baskunskap. Förmodligen är förbud inte ens praktiskt möjligt med tanke på tillgång hos kompisar, bibliotek etc.<br />
Däremot anser jag att vuxna mycket väl bör bry sig. Vi kan dessutom bidra till att unga blir bättre rustade att möta de digitala miljöer de använder. De behöver lära sig riktiga fakta om digitala miljöer, istället för en allmän oro. Vi behöver alla - unga såväl som vuxna - i någon mån strategier för att bemöta och undvika negativa aspekter med nätet - alltifrån spam-mail till bedrägerier. Samtidigt behöver unga kunna ta tillvara de fördelar som den digitala tekniken erbjuder, och faktiskt få glädjas åt den, utan dåligt samvete över att IT är något farligt eller dåligt. Och detta är något vuxna, kanske särskilt pedagogerna kring de unga, faktiskt har riktigt bra förutsättningar att erbjuda dem.<br />
I vissa fall kan de unga ligga före sina lärare när det gäller tekniken... Som pedagog kan man ändå bidra med det viktigaste - ett kritiskt förhållningssätt.Lena Tembehttp://www.blogger.com/profile/09736098028624792083noreply@blogger.com0