Sidor

onsdag 4 december 2013

Känslor och IKT



Det senaste året har möten med lärare och elever i olika situationer fått mig att fundera över vilka starka känslor digital teknik som datorer och smarta telefoner kan väcka. Rädsla, oro, ilska och frustration kanske man först tänker på, men också positiva känslor som glädje och stolthet . 

Allt vi gör väcker i och för sig känslor. Men något som ändå slår mig är hur lite vi är medvetna om hur mycket känslor som hänger ihop med nätanvändande och digitala redskap. Och att känslo-aspekten inte har något utrymme i diskussioner om IT-användning. Samtidigt kan känslorna vara så starka och påverkar eller till och med styr vårt användande av interaktionsteknik. 
Ett exempel är oron hos läraren som legat sömnlös flera timmar på natten - osäker på om en uppgift som lagts ut till elever kommer att fungera. 
Ett annat mer positivt exempel kan vara entusiasmen som väcks hos någon som upptäcker en ny funktion i ett digitalt verktyg - något som förenklar arbetet och frigör tid till utveckling och reflektion. Eller stoltheten hos läraren som låtit sina elever prova ett nytt digitalt redskap i undervisning, och får möjlighet att visa upp det positiva utfallet för intresserade åhörare. 
Men tyvärr tror jag att mycket, - VÄLDIGT mycket - av användningen av digitala verktyg i utbildning och i arbetslivet i allmänhet präglas av negativa känslor - stress, frustration, osäkerhet, rädsla, känsla av brist på kontroll och att vara styrd. 

Samtidigt verkar vi som sagt inte så medvetna om att digital teknik väcker känslor.
Kanske för att känslorna uppkommer när vi är mitt uppe i utförandet av något - när själva uppgiften har vårt fokus. Och kanske är det så att IT-användning inom yrkeslivet är förknippat med utövandet av en yrkesroll - och i min yrkesroll strävar jag mer efter att vara handlingsmässig och korrekt. Dessutom kanske digital informationsteknik rent samhälleligt placeras in i ett tekniskt, naturvetenskapligt fack, som upplevs som fjärran från det personliga subjektiva.



Men tänk om man började skriva kravspecifikationer för nya IT-system utifrån känslor? - vi vill ha IT-system som får oss att känna oss trygga, smarta och glada! Skulle det leda till ett friskare arbetsklimat? Och att vi fick mer roligt i undervisning/arbetet?

Det här ett ämne jag inte kan låta bli att fundera mer över. Och på köpet upptäcka mer och mer vilket brett och djupt spektrum av känslor interaktionsteknik har potential att väcka hos oss...
Förutom möten med lärare & elever är jag också inspirerad av McCarthy/Wrights förslag om ett upplevelsebaserat perspektiv på datorinteraktion i Technology as experience  i
McCarthy & Wright (2004) Technology as experience. Massachussets insitute of technology